Kastade mig över aftonens matlagning med en Jamie Oliversk frenesi. Men det gick nog lite för fort för en trött hjärna. Fram med den nyinköpta proffsiga stekpannan, svisch med näven in i kylen och hämta flaskan med (hyfsat) nyttigt stekmargarin. Schvosh ner i pannan.

Inte var det stekmargarin. Majonnäs var det som klatjoffslandade. Gör om. Gör rätt.

Mer matångest framkallades av gårdagens Solens mat i TV. Hur hittar karln alla dessa underbara små restauranger och damerna som står och skär den hemmalagade pastan till Fettucine och allt vad det är? Äter oftast gott i Italien, men inte riktigt på det där sättet som TV visar upp. Jag älskar Italien och maten där, men det kan också bli väl romantiserat. Där står det och mumsas och tuggas och hummas och njuts av en enkel grillad fisk. Förvisso i traktens olja (det är alltid traktens och den är alltid Italiens bästa), förvisso fin råvara… men det är ändå bara en grillad fisk. Vafalls!?

Säger jag bara för att jag är avundsjuk och längtar jag till Italien. Får hoppas på god mat under helgens skidresa istället. Bara så att ni vet vad jag förväntar mig, medresenärer!