Vågar väl knappt säga det. Men om jag gör det väldigt försynt… Visst är det nästan för dålig klass på damernas hockeyturnering för att den ska vara en OS-gren?

Usch, nu sa jag det!

Innan lynchmobben grupperar sig: Givetvis ska herr- och damidrotter ges samma möjligheter. Givetvis ska damhockeyn få en rejäl chans i olympiska sammanhang. Men jag tycker inte att sporten är riktigt där ännu. Det är taffligt puckskyfflande och fladderpucksskjutande lite för ofta.

Dessutom är lagen alldeles för ojämna. När Kanada kan slå en medaljaspirant med tvåsiffrigt är det nåt fel. Mitt gnäll har inget med den fysiska insatsen att göra. Damernas mindre fysiska spel behöver inte betyda att det blir mindre underhållande. Se på fotbollen där landslaget har bjudit på bra matcher. Men så har damfotbollen fått utvecklas många år innan de kom dit. Damhockeyn bör också få mogna.

Jag kommer också att gnälla om herrbandyn föreslås som olympisk sport. Att se samma två lag i VM-final de senaste 700 åren efter att ha utklassat allt motstånd (4-5 lag alltså) på vägen dit. Nä.

I morgon ska jag väl helt motsägelsefullt blogga om hur kul det är med de där blåbärsåkarna som hasar ner för en slalombacke. Om dom finns kvar? Förmodligen skriver jag också nåt beundrande om tjejerna i skidlandslaget. Där pratar vi inte blåbär.